Ett känslomässigt vrak
Jag börjar allvarligt talat tröttna lite på mig själv, vad är det med min kropp?!
Först var det gravidhormoner, sen amningshormoner men nu då vad är det nu..
Är fortfarande super känslig till och från, de är ju inte normalt att bli små ledsen för att ens sambo säger att han inte vill väcka en för att man är så otrevlig då.
Försöker skratta åt mig själv men blir nästan tårögd åt att jag har blivit sån mes.
För några år sen höll jag nästan allt inom mig och tyckte inte alls om att visa mina känslor för folk.
Mamma beklagade sig mycket och ofta över det och tyckte inte alls om den muren som jag hade byggt upp.
Svårt att tro ibland men det förändrades ungefär samtidigt som jag träffade Kim och jag vet att det är bra.
Men detta är små irriterande och jag hoppas det går över snart, helst imorgon!
Blir tårögd hur lätt som helst när jag läser om något fint eller ser något rörande på TVn.
Kanske är därför Kim undviker snyft filmer? Haha..
När man mår dåligt kan det ju vara skönt att prata med någon utomstående, kognetiv terapi kan vara bra, då får man hjälp med sitt tankesätt och beteende. Jag tror att man numera kan få det genom sjukvården och att det täcker på högkostnadskortet. Man behöver ju inte vara ett psykiskt nervvrak för att söka hjälp. Jag tror alla mår bra av att få prata med någon som är kunnig inom området. Sen vill jag också lägga till att du är fin som du är! Jag vet själv hur det känns att tycka att man är för smal ( jag var underviktig när jag var yngre) och tyckte det var superjobbigt. Folk tänker sig inte riktigt för när dom kan häva ur sig "Gud vad smal du är!" men oftast är det inget illa menat, det verkar bara vara mer ok att säga så än "vad tjock du är!". Tänk på att din kropp ändå burit två barn och är det inte lite lyx att kunna äta kladdkaka varje dag om du vill ;). Tids nog kommer du säkert lägga på dig naturligt, åldern har ju oftast en sån inverkan på oss. Se till att fortsätta äta näringsrik mat, ett litet överskott kalorimässigt varje dag och stärk upp din kropp med styrketräning (går ju att göra hemma, jag har jättebra program du kan få av mig som en PT lagt upp). När man tränar mår man ju också rent psykiskt bättre :). Men återigen, viktigast av allt, du är jättefin som du är! Kram från Milla
