Länge sedan sist och det kändes

När jag hade gått upp ur Williams säng möts jag av en uppgiven Kim i hallen som näst intill stormar ut ur sovrummet.
Viola hade tydligen somnat direkt när han la ned henne i sängen men vaknat igen för när han går in i rummet står hon upp i sängen.
Vi hade dock turen på vår sida idag för jag fick henne att somna om inom en timme om ens så lång tid.
Klappade längs ryggen, vände henne tillrätta, la henne ned de gånger hon ställt sig upp, öppnade fönstet lite och hade på mer Alvedon på tandköttet.
Tog inte lång tid innan hon låg ned och gjorde trött ljudet så vi slapp en vaken bebis i alla fall.
Har varit så bortskämda med enkla nattningar nu att vi glömt att vi hade det såhär och värre innan.



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0