William är på krigsstigen..
Sedan han kom hem i söndags så har det varit ett helvete hemma rent ut sagt.
Tjafs och bråk om nästintill allt och de känns extra jobbigt & tråkigt eftersom förra veckan var så himla bra.
Just nu har han sjunkit i åldern & säger "jag kan inte" om nästan allting, som att gå & tvätta händerna.
Jag tycker det är jätte larvigt och jobbigt men jag vet att det kan vara såhär så jag försöker strunta i det.
Men det är lättare sagt än gjort, känns ju larvigt att behöva spola på toaletten efter honom eller sätta på vatten men jag försöker strunta i det & tänka att det kommer gå över.
Vi har tjafsat så himla mycket att jag funderade på att stanna hemma och inte följa med till landet.
Men jag följde med ändå och körde hela vägen till Sala sedan orkade jag inte längre för jag blev trött & fick ont i ögonen.
Så nu ska vi vara här tills söndag och jag hoppas att han blir sig själv igen!
På fredag ska jag och barnen åka till Sala & hämta mamma som kommer med tåget då.
Måste passa på att gå förbi en butik i Sala och kolla efter ett tyg som jag tänkt sy gardiner av till Williams rum.
Skönt för William att få komma hit och vara ute som han vill fast de får han ju på dagis också eftersom de är ute nästan hela dagarna.
Nu är det dags för en sen lunch.