Viola vaknade halv nio idag och nu ligger vi i sängen och myser, helt otroligt att hon sovit så länge.
Senaste tiden har hon vaknat allt från halv sju till strax efter åtta så nu känner jag mig väldigt utvilad.
Funderar på att gå upp och baka scones till frukost eller kanske roströd.
Det känns också väldigt lyxigt med att Wille inte är hemma och har vaknat innan henne och väckt oss eller henne.

Jag drömde att hon hade börjat gå och de var så roligt för hela drömmen var så konstig.
Men jag minns inte allt bara att hon gick utan stöd, det är faktiskt inte så långt ifrån.
Hon är riktigt sugen och ibland tar hon ett halvt steg och ibland kan hon gå mellan soffan och vardagsrums bordet.
Heja Viola!