Igår blev det ännu en sen dag och jag skulle till frisören efteråt så jag åkte dit direkt. Hann precis och blev tvungen att köra i stan..men det gick strålande! Jag hade tid klockan sex då jag var hemma strax efter nio och då sov båda barnen. Det kändes fruktansvärt att inte ha träffat William på ett helt dygn och speciellt eftersom vi tjafsade i måndags innan han somnade. Men ja det är ju det negativa med detta yrke, att jag inte vet när jag slutar exakt utan att det är så olika. Viola fick jag inte heller gosa något med men hon äter ju på natten så då fick jag i alla fall lite närhet. Så idag ska jag ta igen det och mysa, kramas & pussas tills de knappt får någon luft haha. Det tär även nå fruktansvärt på mig att "aldrig" få mysa med Kim på kvällarna längre. Jag brukar lägga mig vid nio så att se på film eller ligga i sängen och prata det händer inte längre utan bara på helgerna. Visst kan jag vara uppe längre men då är jag jätte trött dagen efter och det vill jag inte vara. Jag känner dessutom ett väldigt stort behov av bekräftelse och närhet nu när bröllopet är inställt så detta känns jätte jobbigt. Men detta är min näst sista vecka som det ser ut nu så sen får vi se vad jag får för tider. Är det någon av de läsare som har ett yrke som gör att ni är borta från de familj ibland eller kommer hem sent? Hur tycker ni i sådana fall att det fungerar?