Du vet nog vem du är och jag är verkligen så sjukt trött på ditt beteende, hur du behandlar mig, vad du säger när du blir arg, att allt alltid ska handla om dig, att du skiter fullständigt i om jag har sagt nej eller inte.
Jag kan inte förstå att jag ska stå ut med dig i ex antal år framför när vi inte kan kommunicera som två vuxna människor.
Jag orkar inte med alla bråk som är var och varannan dag om precis allt möjligt, om du bara orkade göra något för någon annan så skulle säkert en tredje del av bråken inte ens ha startat.
Önskade att jag bara kunde sudda bort dig ur mitt liv ett tag men så funkar det inte..
Jag hoppas att de blir bättre med åren men det känns sjukt segt att tänka så när allting är så kaos idag.