Måste faktiskt säga att det gick över min förväntan gånger 10, jag är alltid inställd på det värsta för då kan man alltid bli glatt överraskad. William var så duktig fastän vi hade varit på inskolningsmöte innan och inte hunnit äta någon riktig middag, han nöjde sig så gott med sina vindruvor som vi köpte längs vägen. Då hade han även somnat sittandes mot dörren och ramlat omkull och forsatt sova innan vi ens kom hemifrån men gick ändå hela vägen utan några större klagomål. När vi stod i kön gick det förbi några som skrek då säger William "vad skriker dem om?!" haha, så jag sa "ja du de var ju konstigt, vet dem inte att man inte får skrika? Deras föräldrar kanske inte lärt dem det". Sedan brydde han sig inte något mer om sånt, han var verkligen super duktig. Satt stilla i 30 min och då var det ju synd att matchen blev försenad då klackarna var en aning stökiga, allra främst Djurgårarna som slogs inom sin egna klack- pinsamt.. Hade matchen börjat i tid hade han hunnit se två perioder men nu blev det en period sen vart han trött och ville åka hem med mormor, som så snällt hade hållt sig i närheten för att kunna ta honom om det inte alls hade fungerat. Viola var också väldigt snäll, åt, sov & bajsade. Var även vaken några korta stunder men skrek till & från fast sov sig igenom nästan hela matchen. Mina älskade barn! Tänker definitivt gå på flera matcher men blir inga fler detta år då jag kände mig alldeles för trött när jag kom hem men fotboll blir det nog, för då är man ju utomhus och kan ha barnvagn med sig. Så William får se på hockey på tv och gå på match nästa år när Viola är större och vi kan ha barnvakt åt henne för att ernbart vara med pysen. Han sa själv att han tyckte det var mysigt att se på hockey så han var helt klart nöjd med kvällen.