Vilken lycka

Jag kan inte riktigt beskriva det med ord men jag kan försöka.
Det finns ingen underbarare känsla än när ens barn ler mot en, man ser hur hela ansiktet ler och hur lyckliga ögonen är.
Det är ovillkorlig kärlek från topp till tå och man blir helt varm inombords, jag tittar just nu på Viola som ligger och spanar på mig.
Titt som tätt ler hela ansiktet och hon skrattar till!
Hon somnade till och med i babysittern med ett leende mig och när jag flyttade henne till sängen så skrattade hon till.
Jag skulle aldrig byta mitt liv som mamma mot att vara en vanlig 20 åring.
För mig är det ofattbart hur man kan misshandla sina barn psykiskt, fysiskt eller antasta dem.
Det är vår skyldighet som förälder att ge barn allt de behöver för att växa och bli enastående individer.
Att främja deras utveckling oavsett hur jobbigt det än är för jo ibland kan man undra över vad man har gett sig in på..
Men det är värt allt slit i slutändan.
När William säger att han älskar mig så blir jag nästan gråtfärdig!
Eller när jag ser hur mycket han lärt sig sedan han var en liten bebis då blir jag så himla stolt.
Man ser att allt tjat ger resultat och det sporrar en att fortsätta tjata om vad som är okej och inte okej.
Även fast han skiter i vad jag säger ofta så vet jag att om någon månad kommer han slutat för då vet han att så gör man inte.
Jag tycker det ska bli så spännande att se hur Viola kommer bli.
Än så länge är hon helt underbar att ta hand om.
En till sak som gör mig känslomässigt svag är när jag ser hur otroligt fin William är med Viola.
Han vill mysa nästan hela tiden, han jagar henne nästan haha.
Nej men han pussar på henne jämt, tröstar henne, pratar med henne, skämtar med henne, kör vagnen och när jag hämtar på dagis så kastar han nästan ned huvudet och hejar på henne.
Det är verkligen underhållande att se hur gullig han är med henne.
Jag hade ställt in mig på att han skulle kasta bilar i huvudet på henne och typ ta en kudde och trycka mot huvudet om hon skrek när jag är på toa.
Men ingenting sådant från hans sida utan enbart kärlek.
Min underbara familj, jag älskar er så!



Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0